Hösten 2015 inköptes fem träd av engelska, företrädesvis beska och söta cideräppelsorter Broxwood Foxwhelp, Yarlington Mill, Ellis Bitter, Tremletts Bitter och Major.
Förutom dessa och några ytterligare cidersorter såsom Somerset Redstreak, Early Golden Russet, Michelin och Ashton Bitter, så ska även träd från Svenska Ciderfrämjandets inventering av kärnsådda utmarksaplar planteras. Då väljs i första hand exemplar som ger äpplen med beska och sötma, men låg syra.
Det finns mer än 6000 olika sorter av äpple i världen, i Pays d'Auge rekommenderas 48 olika sorter och de traditionella cidergårdarna har mellan 20 och 40 olika sorter, de större ciderproducenterna har ett färre antal moderna sorter.
Cideräppelsorternas smakkaraktär och skördetid
Tidiga (september)
Ashton bitter
Broxwood Foxwhelp
Ellis Bitter
Major
Medelsena (oktober)
Michelin
Somerset Redstreak
Tremlett's Botter
Yarlington Mill
Sena (lagring)
Early Golden Russet
Ashton bitter. Tidig, septembers slut. En korsning mellan Dabinett och Stoke Red gjord av växtförädlaren G.T. Sprinks, på Long Ashton Research Institute år 1947. Fick stor spridning av H.P. Bulmer på 1980- och 1990-talen som ett tidigbärande cideräpple. Ett svagväxande träd som får en liten buskaktig krona med tunna, vippande grenar. En besk must med hårda, skarpa tanniner. Måste blandas med andra äpplesorter för att späda ut tanninbeskan.
Broxwood Foxwhelp. Tidig, september. Foxwhelp är ett traditionellt West Country cideräpple, som uppges härstamma från Glouchester, England, och kan späras ända tillbaka till 1600-talet. Äpplet är vackert rött, med djupare färg på solsidan och med karakteristiska mörkröda eller gula strimmor och av mellanstorlek. Fruktköttet är gult. Det anses vara ett av de mest värdefulla cideräpplesorterna från Herefordshire. Den uttalade bitterheten, som ger äpplet dess helt säregna karaktär, kräver, att du som brygger har tålamod för att vänta på att cidern blir färdigutvecklad. I praktiken betyder det att den bör drickas först under andra året.
Early Golden Russet. Sen, lagringsfrukt. Fantastisk ät- och must - och cideräpple. Ett verkligt allroundäpple. Smaken på fruktkött och must liknar champagne. Den vinner i blindtester i både ensam och i blandningar. Guldgult med rostiga strimmor. Sockerhalt omkring 1060 beroende på växtsäsong. Ett äpple som tål att lagras. Fermenterat med fransk traditionell metod ger en perfekt cider. Tål mager jord och kalla lägen.
Ellis Bitter. Tidig, september. Äpplena är stora och ger stor skörd, även på unga träd. Tanninerna är mjuk och musten söt och lättdrucken. Vidunderlig som gourmetmust! Planteras i stor utsträckning även i moderna odlingar, lättodlat och bär frukt på unga träd.
Major. Tidig, september. Frukterna är små, typiskt Jersey-formade, koniska och med "spetsig nos". Ljust rosa-röd med mörkare strimmor. Vanligt omkring Somerset, men även i hela Devon. Smaken är söt och stringent, med mycket behaglig äpplearom. Mycket saftigt fruktkött, lätt att pressa med stort mustutbyte. Om Major används som enda sort fås en fin och söt, enkel och delikat, mjuk tanninfylld cider före jul. Major är en starkväxande sort, på vildstam blir den snabbt ett stort träd. På medelstarkt växande grundstammar som MM106 får trädet ändå snabbt en lämplig storlek. Den förgrenar sig snabbt med god kraftig huvudstam. Major svarar bra på nedbindning av grenar för att bilda fruktsporrar och ger skörd på unga träd. Den blommar medelsent och klarar sig därför från sena vårfroster. Frukten mognar i september och bör samlas upp och pressas så snart äpplena fallit av, eftersom skalet är tunt.
Michelin. Medelsen, oktober. En fransk sort från slutet av 1800-talet som nu är en av de vanligaste kommersiella sorterna över hela England. Pålitlig årlig skörd. Trädet är stelt, upprättväxande och kan vara svårt att passa i moderna produktionssystem. Ger bra skörd även på unga träd. Frukten ger en medium bittersöt cider med mjuka tanniner. Träden kan vara mottagliga för kräfta i fuktiga klimat. ees can be susceptible to canker in wetter parts of the U.K.
Somerset Redstreak. Medelsen, oktober. Kan användas som enda sort för att producera en trevlig cider, medium bittersöt med mjuka tanniner. Tillför kropp och arom om den blandas med syrligare äpplesorter. En väldigt gammal sort från Lambrook, Somerset. Ger medelstor frukt med bra skördeutfall. Har dock en tendens att komma in i en tvåårscykel med skörd bara vartannat år.
Tremlett's Bitter. Medelsen, oktober. Ger en bittersöt cider med stor kropp. En vanlig sort i Devon, England. Har en tendens att ge skörd vartannat år, men ger god skörd av röda, glansiga äpplen. Musten är söt och med stringenta tanniner. En av de tidigblommande sorterna, men har god frosttålighet.
Yarlington Mill. Medelsen, oktober. En vanlig sort i engelska ciderregioner. Har en uppåtsträvande trädform och ger riklig skörd. Cidern har en medium bittersöt smak med mycket arom. Frukten faller av när den är fullt mogen. Sorten blev funnen som ett träd som växte i en mur vid en vattenkvarn i Yarlington i Somerset under slutet av 1800-talet.
Det finns mer än 6000 olika sorter av äpple i världen, i Pays d'Auge rekommenderas 48 olika sorter och de traditionella cidergårdarna har mellan 20 och 40 olika sorter, de större ciderproducenterna har ett färre antal moderna sorter.
Cideräppelsorternas smakkaraktär och skördetid
Tidiga (september)
Ashton bitter
Broxwood Foxwhelp
Ellis Bitter
Major
Medelsena (oktober)
Michelin
Somerset Redstreak
Tremlett's Botter
Yarlington Mill
Sena (lagring)
Early Golden Russet
Ashton bitter. Tidig, septembers slut. En korsning mellan Dabinett och Stoke Red gjord av växtförädlaren G.T. Sprinks, på Long Ashton Research Institute år 1947. Fick stor spridning av H.P. Bulmer på 1980- och 1990-talen som ett tidigbärande cideräpple. Ett svagväxande träd som får en liten buskaktig krona med tunna, vippande grenar. En besk must med hårda, skarpa tanniner. Måste blandas med andra äpplesorter för att späda ut tanninbeskan.
Broxwood Foxwhelp. Tidig, september. Foxwhelp är ett traditionellt West Country cideräpple, som uppges härstamma från Glouchester, England, och kan späras ända tillbaka till 1600-talet. Äpplet är vackert rött, med djupare färg på solsidan och med karakteristiska mörkröda eller gula strimmor och av mellanstorlek. Fruktköttet är gult. Det anses vara ett av de mest värdefulla cideräpplesorterna från Herefordshire. Den uttalade bitterheten, som ger äpplet dess helt säregna karaktär, kräver, att du som brygger har tålamod för att vänta på att cidern blir färdigutvecklad. I praktiken betyder det att den bör drickas först under andra året.
Early Golden Russet. Sen, lagringsfrukt. Fantastisk ät- och must - och cideräpple. Ett verkligt allroundäpple. Smaken på fruktkött och must liknar champagne. Den vinner i blindtester i både ensam och i blandningar. Guldgult med rostiga strimmor. Sockerhalt omkring 1060 beroende på växtsäsong. Ett äpple som tål att lagras. Fermenterat med fransk traditionell metod ger en perfekt cider. Tål mager jord och kalla lägen.
Ellis Bitter. Tidig, september. Äpplena är stora och ger stor skörd, även på unga träd. Tanninerna är mjuk och musten söt och lättdrucken. Vidunderlig som gourmetmust! Planteras i stor utsträckning även i moderna odlingar, lättodlat och bär frukt på unga träd.
Major. Tidig, september. Frukterna är små, typiskt Jersey-formade, koniska och med "spetsig nos". Ljust rosa-röd med mörkare strimmor. Vanligt omkring Somerset, men även i hela Devon. Smaken är söt och stringent, med mycket behaglig äpplearom. Mycket saftigt fruktkött, lätt att pressa med stort mustutbyte. Om Major används som enda sort fås en fin och söt, enkel och delikat, mjuk tanninfylld cider före jul. Major är en starkväxande sort, på vildstam blir den snabbt ett stort träd. På medelstarkt växande grundstammar som MM106 får trädet ändå snabbt en lämplig storlek. Den förgrenar sig snabbt med god kraftig huvudstam. Major svarar bra på nedbindning av grenar för att bilda fruktsporrar och ger skörd på unga träd. Den blommar medelsent och klarar sig därför från sena vårfroster. Frukten mognar i september och bör samlas upp och pressas så snart äpplena fallit av, eftersom skalet är tunt.
Michelin. Medelsen, oktober. En fransk sort från slutet av 1800-talet som nu är en av de vanligaste kommersiella sorterna över hela England. Pålitlig årlig skörd. Trädet är stelt, upprättväxande och kan vara svårt att passa i moderna produktionssystem. Ger bra skörd även på unga träd. Frukten ger en medium bittersöt cider med mjuka tanniner. Träden kan vara mottagliga för kräfta i fuktiga klimat. ees can be susceptible to canker in wetter parts of the U.K.
Somerset Redstreak. Medelsen, oktober. Kan användas som enda sort för att producera en trevlig cider, medium bittersöt med mjuka tanniner. Tillför kropp och arom om den blandas med syrligare äpplesorter. En väldigt gammal sort från Lambrook, Somerset. Ger medelstor frukt med bra skördeutfall. Har dock en tendens att komma in i en tvåårscykel med skörd bara vartannat år.
Tremlett's Bitter. Medelsen, oktober. Ger en bittersöt cider med stor kropp. En vanlig sort i Devon, England. Har en tendens att ge skörd vartannat år, men ger god skörd av röda, glansiga äpplen. Musten är söt och med stringenta tanniner. En av de tidigblommande sorterna, men har god frosttålighet.
Yarlington Mill. Medelsen, oktober. En vanlig sort i engelska ciderregioner. Har en uppåtsträvande trädform och ger riklig skörd. Cidern har en medium bittersöt smak med mycket arom. Frukten faller av när den är fullt mogen. Sorten blev funnen som ett träd som växte i en mur vid en vattenkvarn i Yarlington i Somerset under slutet av 1800-talet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.