Komstadån

Genom Elfvabjers marker rinner Komstadån, som heter Listarumsån uppströms och Tommarpsån nedströms. Två bäckar rinner och har sina utflöden i ån på vår mark, Hagabäcken och Mossabäcken. Hagabäck är öppen genom våra marker, men uppströms kulverterad och Mossabäcken är kulverterad även genom våra marker. Vattendragen är båda del av de stora dikningar som gjordes under 1930-talets depressionsår då staten gav bidrag för byggande av infrastruktur såsom vägar och dikningar. Detta för att hålla arbetslösheten nere och slippa fler folkresningar liknande Ådalen 1931.

Komstadån/ Tommarpsån är ett värdefullt vattendrag, med höga både kultur- och naturvärden. Längs åns sträckning finns boplatser, gravsättningar och fornlämningar från äldre stenålder, bronsålder, järnålder och medeltid. I och längs ån finns värdefulla biotoper för tjockskalig målarmussla Unio crassus, utter Lutra lutra samt fiskarterna stensimpa Cottus gobio och elritsa Phoxinus phoxinus.

Under 2013 gjorde Länsstyrelsen i Skåne samt Tomelilla och Simrishamns kommuner en rapport med åtgärdsförslag för att öka naturvårdena i hela Komstadån/Tommarpsåns avrinningsområde, inklusive biflöden.



Här är kartan för den del som gäller Elfvabjer (nr 10 gäller Hagabäcken och 11 för Mossabäcken):


Bland förslagen för åtgärder finns några som berör Elfvabjers del av ån. Ett förslag är att återmeandra ån och ett annat är av avsätta svämplan. Detta är väldigt bra för att minska utrinningen av partiklar och näring i ån (och så småningom Östersjön som är nog övergödd som den är).

MEN det märkliga med förslaget är att ån gick som den går nu redan på kartan från 1783, så vad ska man återmeandra den till? Att meandra den är ju en annan sak, men ÅTERmandra? Det andra märkliga är att AVSÄTTA svämplan, där vi redan idag har mader, där ån svämmar över alldeles av sig själv och täcker många tusentals kvadratmeter från ungefär november till mars. Precis som den gjort genom alla tider, tidigaste kartan på maderna är från 1817.