Gigant bland giganter - valnötsträd på Bjers och Långadal

Döende gigantisk ask. Ersätts med valnötsträd.
I norrsluttningen från Bjers-Långadals åker ner mot maderna som omgärdar ån står några trädjättar kvar. De utgör resterna av en prydlig rad av askar Fraxinus excelsior. Sedan ett tiotal år kämpar askträden i Sverige mot en svamp, askskottsjukan, som gör precis det den heter - gör askens årsskott sjuka. Sen dör hela trädet. I Baltikum, där askskottsjukan funnits längre tid, har 80% av alla askar dött. Här i Sverige verkar det bli något mildare, har sett siffror på beräkning att 30% dör.

Mellan åns mader och Bjers-Långadal åker planteras valnötsträd för att ersätta de döende askarna
På grund av askskottsjukan känns det inte som någon lösning att plantera ask. Men vilka trädarter kan matcha askens magnifika uttryck? Jo, valnötsträdet. Därför kommer norra änden av Bjer-Långedals åker planteras med antingen inköpta 'Broadview' eller egna frösådder av valnöt. Det beror på pengarna och tålamod!
Pampigt valnötsträd. Visserligen franskt.
Valnötsträd ger både nötter och ett väldigt vackert och starkt virke.

Ogräs hindras med marktäckning

Marken mellan raderna av häckar och träd täcks för att hålla ogräs borta och därmed ge häckplantorna en konkurrensfördel under etableringens första två till tre år. Sedan räknar jag med att buskar och träd är tillräckligt stora för att växa ifrån och skugga ut både fröogräs och rotogräs. 
Marktäckväv av polyetenplast ska hindra ogräset och hjälpa häckväxternas etablering.
I åkrarna på Elfvabjer, och speciellt Elfvabjersåkern, finns nämligen i stort sett alla ogräsarter. Tyvärr har marken skötts slarvigt och därmed har ogräsen fått fritt spelrum. Åkerfräken, kvickrot, åkermolke, gråbo, skräppa, dunört, baldersbrå och spärgel är delar av biodiversiteten. I åkerrenarna är trycket givetvis högre. Så därför går handrensning bort, det skulle inte hjälpa mot rotogräsen ändå!

Elfvabjeråkerns mångfald av ogräs. Det finns faktiskt en korngröda (förre arrendatorns) någonstans mellan alla ogräs.
Trasmattor, halm, gräsklipp, kartong, tidningar, bark, mögligt ensilage, fårull. Det är de förnybara, organiska marktäckningsmaterial jag prövat under mina snart 30 genomförda odlingssäsonger. 

Olika resultat har det blivit. Att döda fleråriga ogräs kräver tjocka lager med tidningspapper och ovanpå det en fukthållande medtäckare såsom bark, halm eller gammalt ensilage. Lagret med tidningspapper måste förnyas årligen. 

Organiska täckmaterial berikar marken när den multnat och erbjuder levnadsutrymme för maskar, larver, gråsuggor, tvestjärtar och andra nyttiga typer. Tyvärr lockar täckmaterial, både förnybart och fossilt även andra, mindre önskvärda typer. Sniglar, Snigelägg. Åkersorkar. Vattensorkar.

För att minska trycket av skadegörare kommer jag vika undan plasten under den delen av året när det inte växer. Då kan höns, katter, falkar, ugglor, ankor och andra som håller de oönskade i schack.

I östra lähäcken täcks marken av plast. En marktäckväv av polyeten tillverkad av fossil olja. Fabricerad enkom för detta i Långtbortistan. Plast och fossilt är egentligen inte min grej. Men tiden och orken är begränsade. Så jag kommer använda och återanvända plasten. Den beräknas hålla i minst 5 år. Så plasten borde räcka till åtminstone två planteringsomgångar av lähäckar.

"Om olja är gjord av nedbrutna dinosaurier, och plast görs av olja, är plastdinosaurier då gjorda av riktiga dinosaurier?"
Marktäckväven jag använder består av 40 kg plast vilket motsvarar XX liter olja, vilket motsvarar YY liter diesel eller bensin. Så jag kunde istället valt att lägga ZZ timmar på att köra harv eller jordfräs för att hålla ogräset borta. Jordfräs riskerar ju förstöra rötterna, harven riskerar att haka i buskarna och dra upp dem, eller skada barken.

 

Lindallé längs infarten

Har alltid drömt om att ha en allé. Här på Elfvabjer ska vi ha en allé av skogslind längs vår infartsväg som är ungefär 150 meter lång. Den yttre delen av vägen äger vi mark bara på ena sidan så allén får bli delvis ensidig en bit.
Lindallén längs infartsvägen är markerad med gult.

Först ville jag ha en fyndig rebusallé, en allé bestående av träd vars begynnelsebokstav skulle bli mitt namn. Hästkastanj, Ek, Lönn, En, Ask. Ullungrönn, Lärk, Lind, Masurbjörk, Al, Rönn, Katsura. Eller ännu mer intrikat och enbart för den invigde, på latin. Hamamelis x intermedia, Euonymus europaeus, Larix sibirica, Euonymus europaeus, Nä det finns inget träd som heter nåt på N på latin, Acer platanoides. Ulmus glabra, Larix decidua, Liriodendron tulipifera, Malus sylvestris, Aesculus hippocastaneum, Robinia pseudoacacia, Katten också hittar ingen på K heller!

Därefter byttes fokus till ätbart. Då ville jag ha en äppelallé. Det har vi nu i Lönshult sedan ett par år, en ensidig med fyra träd längs den 20 meter långa infarten. Träden är fortfarande små och under uppbyggnad. Men i mitt inre är de redan grovknotiga med drövis av vitrosa blommor.

Arter i östra häcken

Den första häcken som planerar planteras på Elfvabjer är den östra kanten av Elfvabjeråkern, längs gränsen mot grannen Susanne Hanssons mark. Den skärmar också bort insynen mellan de båda husen.


Arterna som igår i häcken väljs utifrån funktion samt att de i största möjliga utsträckning redan finns på Elfvabjer eller på gamla gården i Lönshult. Eller på "skräpplatser" där jag kan gräva upp utan att någon blir ledsen. Inget ska alltså köpas in för pengar. Jo, en, valnöten. Och kanske några storfruktiga hasslar...

Valnöt 'Broadview' måste köpas in.
Östra häcken kommer bestå av tre rader med en meters mellanrum. Den östraste raden vetter mot grannens åker och står strax intill en stentäckt och rörlagd bäck. Denna rad ska utgöra ett levande stängsel. Här planterar jag hagtorn Crataegus sp., nyponros Rosa dumalis och krusbär Ribes uva-crispa alltså taggiga, torniga, täta buskar. De är förhållande vis låga, så de inte hänger över in på grannens mark. De får heller inte skicka rotskott! Därför går bland andra kanelros Rosa majalis och slån Prunus spinosa bort. Synd på slånet som ju är både vacker i blomningen med sitt gräddvita skum och bittermandeldoftande blommor, tät, tornig och har härliga bär för saft, likör och fåglar. Men, som sagt, skickar tyvärr massor av rotskott...

Slånet blommar som ett bittermandeldoftande, gräddvitt skum. Men skickar massor med rotskott, tyvärr.
Mittenraden kommer bestå av träd med en meters mellanrum. Var sjätte meter står ett bärande träd som ska stå i 50-100 år. Det blir en valnöt Juglans regia 'Broadview', en fågelbär Prunus avium, några aplar Malus domestica, möjligen inympade med ciderlämpliga bittersöta ängsäppelsorter, kanske även vildapel Malus sylvestris. Ett päronträd Pyris communis (eventuellt med rapphöna!) och en oxel Sorbus intermedia planteras också för efterkommande generationer.

Rapphöna i päronträd som i den engelska julsången "Twelve days of Christmas"
Mittenraden med träd ska också ge ved. Helst inom 10-20 år. Så de bör vara snabbväxande också. Skogslönn Acer platanoides, fågelbär Prunus avium, vårtbjörk Betula pendula, klibbal Alnus glutinosa, ask Fraxinus excenlsior och parklind Tilia x vulgaris.

Lind ger blommor till fantastiskt gott te, bifoderväxt, lättslöjdat ljust virke samt bast
Amträd, alltså träd som ska hjälpa och skydda de träd som ska bli äldre, planteras arter som växer snabbt, eller som ger nytta inom 5-10 år. Här återfinns både klibbal, skogslönn, fågelbär och ask men även gran Picea abies. De tänkte vi nyttja som julgran!
Alen är den enda kvävefixeraren i denna lähäck.
Slutligen då den västra raden. Den ska finnas till för att skapa ett bryn från de högre träden in mot åkern. Rötter och hängande grenar från skulle annars hindra traktorn och andra maskiner på åkern. Brynet blir också en sorts skydd för träden mot den förhärskande västliga vinden. Hassel Corylis avellana (även namnsorter som 'Lamberts Filbert' kommer köpas in), hallon Rubus ideaus, körsbärsplommon Prunus cerasifera och fläder Sambucus nigra för nötter och blommor och bär. Sälg Salix caprea för att de växer rätt snabbt och att de blommar tidigast av alla, precis när humlehonorna behöver fylla magen inför äggläggning och när bina rensflyger. Samtliga buskar planteras med 1 meters mellanrum. Om ungefär fem år räknar jag med att det kommer ha blivit för tätt mellan buskarna i denna rad. Då kommer jag att ta bort varannan. Jag planerar därför in redan nu vilka jag kommer att ta bort då och vilka jag sätter där nu.


Taggar i häcken


Levande stängsel som utgörs av taggiga och ogenomträngliga buskar används i många delar av världen.
"Ormatätt å tjorrahojt". Här kan inte ens en get ta sig igenom!
I England finns lång tradition av hedge laying, med olika traditioner i olika socknar. Det innebär att man med ca 20-30 års mellanrum glesar ur och tippar de upprättväxande stammarna till diagonalen, för att sedan fläta in de avklippta grenarna emellan. Engelsmännen till och med tävlar i hedge laying!

Unga häckplantor kan stagas upp med material från andra äldre häckar.

Grova stammar som inte kan böjas åt sidan sågas eller huggs nästan av, men en flik av bark lämnas för att stammen ska kunna fortsätta växa och skicka upp nya grenar.


Kunglig häck läggs här av Prince Charles.
Här är en kort och informativ stillbildsfilm om hedge laying.

En bra film om hur man lägger en uppvuxen häck med motorsåg.



Snygg häck!

Första 9 meterna av agroforestry-lä-permakultur-levande stängsel planterat med hagtorn idag 23 mars 2015
Nu är första planteringen påbörjad av de häckar, alléer och trädridåer som så småningom kommer omgärda alla 21 hektar åkrar och betesmarker här på Elfvabjer.

Planen för återskogning av Elfvabjer (ja, i kartorna från 1820-talet stavas det även Elwabjer) 
Tanken på att anlägga häckar kom naturligt här på den österlenska slätten. Vinden är ihållande och allestädes närvarande i detta öppna landskap. Enstaka träd kring gårdscentrum och i stengärden ger varken lä eller något levnadsrum för andra arter än de vi sår och skördar på åkern. Och var ska vi få ved att värma huset ifrån?

Häckarna kring Elfvabjer är alltså multifunktionella:
* Lä
* Levande stängsel
* Ved
* Frukt och bär
* Levnadsutrymme och mat för insekter, spindlar, vilt, fåglar

De bidrar både med ekonomiska värden, estetiska värden, ekosystemtjänster och upplevelsevärden.

Om agroforestry - en lång lista på läsvärda länkar

Här kan du läsa mer om agroforestry - skogsjordbruk på svenska

Ekosystemtjänster i svenskaagroforestrysystem. Examensarbete INES nr 274 år 2013 av Sebastian Andersson Hylander vid Institutionen för Naturgeografi och Ekosystemvetenskap, Lunds Universitet


Agroforestry. Föredragsslides av Karl-Ivar Kumm, Sveriges Lantbruksuniversitet.

Jordmandel är en kunskapsbas kring växter som kan spela en viktig roll i framtidens trädgårdar och lantbruk.