Elfvabjer: Historia

Beskrivning från 1940-talet av gården som då kallades Komstad 10. Från boken Gods och gårdar.

Gården i Komstad har en lång historia. Boplatser från stenåldern och bronsåldersgravar i omgivningen visar att dalgången kring ån varit bebodd sedan isen drog sig undan från Skåne för ca 10 000 år sedan. Husgrunder från vikingatid ca år 900-1000, stenar resta i ringar och skeppsform och medeltida bytomter visar att detta varit och är en bra plats att bo på genom alla tider.

Riksantikvarieämbetets karta visar att området är nedlusat med fornlämningar. Pilen visar Elfvabjers gårdscentrum.

Efter de skånska krigen som pågick i nästan 150 år (från år 1452 till år 1679), då omväxlande danska härar och svenska arméer både brände, skövlade och plundrade böndernas gårdar, så var det fattigt och illa ställt. På gården bodde år 1684 Per Matsson (Madtzson) och gården beskrivs såhär:

"Fins 2 Små förfaln: husl: öhde och obrukat, uthfattigt."

(Källa: Skånska generalguvernementkontoret och landbokshålleriet GIIIa:46, 1684)

Nästa gång gården nämns är i kartan från 1783 när Komstad bys gemensamt ägda bytomt ska delas upp på olika ägare. Gården var ett arbetshemman till Smedstorps Gård, som idag ligger i grannkommunen Tomelilla. Denna vackra karta finns att se hos Lantmäteriet.

På kartan från 1783 ligger gården längst ut till vänster i radbyn. Huset flyttades under 1800-talet till den plats där Elfvabjer ligger idag.

Närbild från 1783 års karta över Komstad 10, där den låg då.

Sedan urminnes tider hade all åker som hörde till byn brukats gemensamt av alla gårdar. För rättvisans skull hade alla bönder varsin strimla jord, en teg, i varje åker, vång. Kul att jobba tillsammans, visst, men alla var beroende av alla och skördenivåerna var låga. Kungen insåg att han kunde få in mer skatt (till fler krig) om bönderna blev mer produktiva. Det bestämdes därför att varje gård i hela Sverige skulle få sitt eget sammanhängande stycke mark. Förändringar som bestäms av myndigheter är inte välkomna idag och likadant var det på 1800-talet. I Komstad tog det därför över 50 år innan all mark var rättvist skiftad enligt de lagstadgade reformerna om enskifte och laga skifte.

Skiftet påbörjades den första november år 1803. Då samlades alla bönder i byn och nummer 10, som anges som ett krono skatte rusthåll, brukas av Måns Bengtsson. Den 9 april år 1817 började lantmätaren uppmätningen av arealen och värderingen av bördighet för all åkermark i byn.

Karta från år 1817 från enskiftet.

Det är nu Elfvabjer (Komstad nr 10) får sina nuvarande fastighetsgränser. De boende på Komstad nr 10 är dels brukaren av gården, åboen Måns Bengtsson, dels undantagsmannen Hans Månsson. Hans Månsson är förmodligen släkt med Måns Bengtsson, kanske dennes svärfar eftersom Måns annars hetat Hansson (nu heter han ju Bengtsson). Gården beskrivs såhär den 13 maj år 1818:

"Tomten är rymlig, åbyggnaderna som bestå af 4 längor äro i mycket gott stånd nybyggde efter eldsvåda för 12 år sedan. På gården är en brunn och dervid en instängd hage hvaruti finnes några äpple och flera vilda tillväxande träd."

Enskifteskartan är väldigt vacker. Till kartan hör hundratalet sidor av anteckningar med snirklig skrivstil där alla åkrarna nämns vid namn. Dokumenten finns på Lantmäteriets hemsida. Det är här vi första gången ser benämningen Elfvabjer som namn på en åker samt Elfvabjer äng och Elfvabjer mad.

År 1843 sker en ägodelning, troligen ett arvsskifte, av Komstad 10 i två delar. Denna avstyckning saknar dokumentation, det egentliga lantmäteriförrättningen sker inte förrän 1918 (se nedan). Kartan över hemmansklyvningen 1843 verkar saknas hos Lantmäteriet, men avstyckningen 1918 hänvisar till denna karta.

Nästa gång en karta är ritad över Komstad är drygt 40 år efter enskiftet. År 1861 publicerar Svenska Generalstaben sin karta för militära ändamål. Komstad 10 ligger nu på sin nya plats, en bit väster om radbyn. Det gamla gården ser ut att ligga kvar på den gamla platsen. År 1880 (eller 1873?) byter gården ägare till Nils Tuvesson.

Generalstabskartan från 1861.

Vid det arvsskifte från 1843 som styckas av först 1918 försvinner en bit av den östra marken, kallad 10:7. Det är den tomt där den ursprungliga gården låg. Från de lantmäterihandlingarna från 1918 vet vi att Viktor Persson bor på Komstad 10 och den lilla biten 10:7 ägs av Johan Persson. Vi vet inte om de är släkt, men det går ju att finna ut i kyrkböckerna.

Avstyckning av 10:7, markerad "A".

Gårdens centrum flyttas till där det ligger idag någon gång mellan 1817 och 1861, det kan vi utläsa från kartorna. År 1923 står det nya boningshuset klart. Det vet vi dels genom boken Gods och gårdar, dels genom den träbit vi hittade när vi rev innertaket i köket.

(bild på träbiten)

Vid vägdelningen år 1913 står både Johan Persson och Viktor Persson som brukare till Komstad 10. Tyvärr finns ingen karta då, men enligt dikningsföretaget från 1920 står att Johan Persson brukar både 10:7 och 10:8. Dikningskartan visar att längdsträckningen på diket går igenom nordvästra betesmarken på Komstad 10, på kartan kallad "F". Dessutom finns en markprofil av diket, där Komstad 10s mark finns vid "A".

Dikning och fördjupning av bäckens fåra genom Komstad 10/Elfvabjer vid "F". Kartan är från 1920.

Markprofil över diket som grävs 1920. Komstad 10/Elfvabjer finns vid "A".

På den häradsekonomiska kartan från 1926-34 finns dels ett litet hus på 10:7, dels ser vi att huvuddelen av gårdens byggnader finns på den plats där de numera står.