Svart tryffel Tuber melanosporum i genomskärning |
Hasselrötter med mykorrhiza av tryffelsvamp |
Tryffeln gillar inte konkurrens av gräs och örter. Den avsöndrar ämnen som gräs inte gillar och fenomenet kallas "gräsbränna".
Båda hasslarna är av nordfransk proveniens och planterades samtidigt. Den hitersta uppvisar fenomenet "gräsbränna". |
För att tryfflarna ska kunna bildas krävs fritt kalcium i markvattnet. Därför krävs ett pH på runt 7 och över. Detta kan åstadkommas genom kalkning med kalkstensmjöl (kortsikt) och kalkstenskross (lång sikt). Det räcker att kalka upp de översta 30 cm eftersom det är där fruktkropparna växer. Mykorrhizan klarar betydligt lägre pH, men bildar då inga fruktkroppar.
Mykhorrhizan gynnas av ett inte för gott näringstillstånd. Tryffeln missgynnas av konkurrens med andra mykhorrhizabildande arter. Därför är det lämpligt att plantera tryffelympade plantor där det tidigare inte vuxit träd eller buskar.
Man kan själv producera tryffelympade träd genom att i steril jord mixa ner mogen tryffel och sätta hasselnötter, ekollon eller avenboksollon däri. Det går dock INTE att infektera en befintlig planta med tryffel eftersom den redan är koloniserad av andra arter av mykorrhiza.
Tryffel ger skörd tidigast tre år efter plantering och i Sverige tar det normalt 7-10 år.
Tryffeln hittas lättas med hund, tränad att söka efter tryffel. I Italien används hundrasen "lagotto romagnolo" men alla hundar kan lära sig söka. Problemet är att hinna ta tryffeln före hunden eftersom hundar också gillar tryffelsmaken!
Lagotto romagnolohunden Kotte får en korvbit av sin hundförare Nisse som belöning för att ha hittat tryffel. |
När hunden markerat för tryffel får den snabbt en godbit som ska vara godare än tryffel! Människan får sedan göra resten av jobbet med att gräva upp och ta hand om tryffeln.